Pålade bryggor

Var passar pålade bryggor bäst?

Vi hävdar att flytande bryggor oftast är det mest flexibla och där man får mest brygga för pengarna. Men det finns några tillfällen då pålade bryggor fyller sin funktion. När det är grunt vatten och det finns en botten som sträcker sig 5-6 meter ner till berggrunden. En flytbrygga skall flyta fritt och inte stå på botten så om man har långgrunt kan man överväga en pålad brygga.

Hur pålar man?

En påle som är upp till 10-12 m slås ner i botten med en pålhammare. Den skall gå hela vägen ner till berget. Pålarna placeras lagom långt i från varandra på längden och bredden för att kunna fästa ok och bärlinor på pålarna. Till sist bygger man ett trädäck att gå på.

Vad behöver man för utrustning?

En pålhammare är en relativt tung pjäs som man hänger upp i en kran. Kranen är stor eftersom den måste upp ca 15m i luften. Därför behöver även promen vara stor och stabil. På promen har man även en kompressor som driver pålhammaren. När denna med hög frekvens slår på pålens huvud så drivs träpålen ner i dyn.

Hur vet man att man kan ha en pålad brygga?

Det vet man inte med säkerhet om man inte gör en bottenundersökning. Det är alltid kundens ansvar att se till att rätt förutsättningar finns. Ett sätt att börja är om man ser att det finns många pålade bryggor i närheten, eller att det funnits en pålad brygga tidigare, då kan man ha goda förutsättningar för att att anlägga en pålad brygga.

Vilka risker finns det?

Om det inte är tillräckligt djup botten kommer inte pålen att stå stadigt. Det är också så att is kan lyfta stolpar eller ta av dem. För att motverka att isen fryser på stolparna kan man trä PVC rör utanpå som gör att isen ligger mot plaströret i stället för rakt på stolpen.

Kontakta oss för mer information och ett besök på plats.

  • Pålade bryggor
  • Pålhammare
  • Trä påle
  • Bryggjour
  • Pålade bryggor
  • Pålning brygga
  • Serviceavtal
  • Pålning brygga
  • Sjösättningskaj stålspontning
  • Bryggarbetare Svets